Jag måste erkänna till att börja med att jag inte har hitta på rubriken själv. Den kommer från omslaget på The Economist, 26 maj-1 juni och den syftar givetvis på sex-dagarskriget. Tidningens ledare är som alltid läsvärd, även om man kan ha synpunkter på detaljer. Huvudtesen i ledaren är dock lätt att hålla med om, nämligen att segern i sex-dagarskriget i själva verket har visat sig vara en katastrof för såväl Israel som dess grannar. Katastrofen bottnar i att Israel, berusat av den snabba segern, inte ansåg sig behöva göra några ”eftergifter” för fred, som att lämna de ockuperade områdena. Araberna å sin sida var antagligen för stukade och förödmjukade för att vilja förhandla. Bl.a. därför har ockupationen fått fortsätta i 40 år, vilket är ”skandalöst” enligt tidningen.

En annan viktig del i ledaren är frågan om hur en lösning av konflikten kan se ut. Tidningen konstaterar att för att det skall bli fred, måste Israel lämna även Västbanken och dela Jerusalem med palestinierna. Tidningen anser vidare att palestinierna måste ge upp drömmen om att återvända och att Israel måste kunna känna sig säkert som en judisk stat. De två sista punkterna förtjänar vissa kommentarer och tillägg. Flyktingar som väljer att inte återvända skall ha rätt till kompensation enligt resolution 194 och Israel som ”judisk stat” skall naturligtvis inte diskriminera icke-judiska medborgare.

Icke desto mindre så är alla, på pappret, överens om huvuddragen i lösningen som The Economist presenterar. Tankarna känns igen från Arabförbundets Beirutinitiativ och det s.k. Genèveinitiativet för några år sedan, där några högt uppsatta israeler och palestinier lyckades förhandla fram en lösning. ”It’s not rocket science” konstaterar tidningen.

Henrik Carlborg

Vice ordf. PGS

2007-maj-31 @ 09:53