Hur många olika typer av vägspärrar finns det? På hur manga olika sätt är det möjligt att avbryta eller fördröja en rörelse längs med en väg?

FN:s samordningskontor för humanitärt arbete på de ockuperade palestinska terroritierna  www.ochapt.org vet. Stum sitter jag, tillsammans med bland annat åtta andra PGS-are, och tar del av samordningskontorets uttömmande genomgång av vägspärrarnas metodologi, sådan den utmejslats och verkställs av Israel på de ockuperade palestinska territorierna.

Med en generös tolkning så återstår nu 60 % av Västbankens territorium till palestinierna. Det är ett förminskat lapptäcke utan sömmar: vägspärrarna skär effektivt av palestinierna från varandra och omvärlden.

Hur ska det här tolkas? Hur kan det här förstås och förklaras, som fenomen?

Det går kanske inte att hitta omedelbara och självklara historiska paralleler till händelseutvecklingen, men väl relevanta tolkningsschemata för den. Att hindra, försvåra och kringsskära rörelser är ju självfallet ett klassiskt tecken på att en regim ? politisk, ekonomisk eller annan – är ofri.

Hos totalitära regimer är det följaktligen nödvändigt att begagna sig av en uppsättning skarpa regler för rörelser inom, från eller till regimens territorium. Rörelsereglerna gäller emellertid vanligtvis inte lika för alla, utan vissa grupper, de som i någon bemärkelse innehar makten, har större rörelsefrihet än andra.

Tillämpningen av reglerna präglas därtill ofta av godtycklighet. Anledningen härtill är lika stötande som enkel: reglerna är inte rationella, relevanta eller proportionella i förhållande till något samhällsnyttigt mål, utan reglerna är ytterst enbart till för att upprätthålla regimen. Genom den godtyckliga tillämpningen uppnås en chikanerande effekt, som visar och upprätthåller makt.

Det går inte att tänka förbi Edward Said när vi resonerar kring rörelseofriheten på de palestinska territorierna. Med den analytiska verktygslåda han lämnade som eftermäle till humanismen, hittar vi äntligen i vårt ärende den för alla samhällsfenomen så eftersträvansvärda Beteckningen: kolonialism.

Ingreppen på rörelserna från, till eller genom de ockuperade palestinska territorierna följer nämligen sällsynt tydligt kolonialismens logik. Den repertoar av rörelsehinder som Israel sjösatt borde studeras noggrannt av varje bedrivare av kolonialistiska projekt. Ett metodutbyte mellan till exempel Marocko och Israel, om ockupationerna av Västsahara respektive Palestina, torde ligga nära till hands.

Bevekelsegrunderna må därför variera mellan kolonialmakters strävan att härska över ett territorium. Men kolonialismens tryne är alltid lika illa dolt när vi rör oss i utkanten av territoriet och synar dess sömmar ? som vid de israeliska vägspärrarna på de ockuperade palestinska territorierna. På dessa områden begagnar sig Israel idag av förtryckets teknik.

Mot palestinierna.

Jerusalem 2007-06-26

Efraim Gomez

Palestinagruppen i Stockholm

2007-jun-28 @ 11:33