Bryt tystnaden kring Folke Bernadotte

DEBATT | Upprättelse
Publicerad: 14 april 2008, Svd

60 ÅR SEDAN MORDET Propaganda från extremister svartmålar Folke Bernadotte medan det officiella Sverige tiger. Regeringen borde bryta tystnaden och hedra FN-medlaren som mördades för 60 år sedan, skriver Bengt Westerberg och Stig Hadenius.

I kommentarerna till de så ­kallade fredssamtalen mellan Israel och arabstaterna i Annapolis i höstas förekom historiska tillbakablickar. Men de stannade i regel på 1960-talet. Inte ens i Sverige gick man tillbaka till 1948, vilket i hög grad hade varit berättigat. En svensk – Folke Bernadotte – fick nämligen då som den förste FN-medlaren i uppdrag att söka bilägga de pågående striderna mellan israeler och araber.

De prob­lem han hade att lösa var i grunden de som stod på agendan också i Annapolis. Det handlade om Jerusalems ställning, flyktingfrågan och gränstvisterna.

Folke Bernadotte hade nått internationell ryktbarhet som chef för en av krigets största räddningsaktioner: de vita bussarna. Genom hans organisationsförmåga, oräddhet och diplomatiska talang kunde cirka 20000 norrmän och danskar, därav många judar, räddas från tyska koncentrationsläger.

Bernadottes insatser har kritiserats i olika massmedier men sammantaget kvarstår ändå bedömningen att det var den största räddningsaktion som har genomförts från svensk sida. De danskar och norrmän som räddades har aldrig upphört att visa tacksamhet. Så sent som i fjol invigdes i Malmö ett minnesmonument över Folke Bernadotte finansierat av norska politiska fångar som kom hem med de vita bussarna.

Uppdraget som FN-medlare i Mellanösternkonflikten fick Bernadotte våren 1948 av FN:s generalsekreterare norrmannen Trygve Lie. Han förklarade för pres­sen att han bara hade en procents chans att lyckas. Ändå kunde han få till stånd en tillfällig vapenvila, bland annat genom den skyttel­diplomati som han var den förste att utöva.

Redan hans försök att medla var provocerande för vissa extremistiska israeler. De beslutade att stoppa hans mission genom att röja honom ur vägen. Den 17 september 1948 dödades han av sex skott då han färdades i en liten bilkolonn i Jerusalem. I den israe­liska pressen hade Bernadotte beskrivits som ”en brittisk lakej” som gynnade araberna. Hans överläggningar med Himmler gjorde honom till nazist och en person som inte ville rädda judar.

Beskyllningarna mot Bernadotte har vederlagts genom seriös forskning men det märkliga är att propagandan från extremister mot honom har varit effektiv inte bara i Israel utan också i Sverige. Det har inte varit opportunt att tala om de terrorister som mördade Bernadotte då han var färdig att presentera en ny fredsplan för FN:s generalförsamling. Det har ansetts vara Israelfientligt.

Det är på tiden att det officiella Sverige på allvar bryter tystnaden kring Folke Bernadotte och hans unika insatser under och ­efter andra världskriget. Inget tillfälle skulle vara bättre än den 17 september i år, 60-årsdagen efter hans död. Det räcker inte med några vackra ord utan regeringen bör på ett mer påtagligt sätt hed­ra minnet av honom och hans insatser. Det finns tid att utreda vad som kan göras. De som har propagerat mot Bernadotte eller velat dra en tystnadens slöja över hans insatser skall inte avgå med segern.

Stig Hadenius är professor em. Han gav förra året ut boken ”Vem var Folke Bernadotte?”.

Bengt Westerberg är ordförande i svenska Röda korset.

Stig Hadenius
Bengt Westerberg

Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.