Jag heter Jessica Lindberg, är ordförande för PG-Stockholm och styrelseledamot i PGS. Jag har fått förmånen att spendera fyra veckor av min semester i Jerusalem. Tiden rusar iväg och nu återstår knappt två av dessa. Mina dagar är fyllda med en härlig blandning av semester vid poolkanten, studiebesök på PGS-projekt samt tappra försök till studier i det arabiska språket med en mycket tålmodig lärare i Betlehem. Tack vare en minst sagt sporadisk internetuppkoppling blir bloggandet inte så frekvent som jag skulle önska, men jag ska göra mitt bästa under tiden som återstår av min vistelse i The Holy Land.

I onsdags åkte jag med Hisham från PGS-kontoret i Jerusalem och taxichaffören Taha till Nablus för att besöka Askar Camp.. Taha hade inte hunnit tanka bilen innan vi gav oss av och när vi körde igenom Ramallah ville han passa på eftersom bensinen är billigare på Västbanken än i Israel.
Men var vi än körde var bensinmackarna stängda. Pumparna var inplastade och avstängda och infarterna till mackarna var blockerade av upptravade möbler eller bildäck. Vi letade och letade. Taha skämtade och sa att vi får stanna och köpa matlagningsolja för att hälla i tanken istället, så som de gör i Gaza när det råder leveransblockad från Israel. Vid mackarna satt arbetarna i sina små kurer trots att de inte hade något att sälja. Vi stannade vid en och gick in och pratade med dem. De berättade att bensinen nu är så dyr att man inte har råd att köpa in den längre. Man har helt enkelt inte möjlighet att ligga ute med pengarna och tillåts inte längre handla på kredit. Taha förbannade sig själv och sa att han borde ha tankat i Abu Dis kvällen innan. I Israel är bensinpriset nu uppe i 10.50 shekel (närmare 20 svenska kronor). I Östra Jerusalem kan man fortfarande se den säljas för runt 7 shekel. Betänk att en normal arbetare på Västbanken kanske tjänar som mest motsvarande 4000-5000 svenska kronor per månad, om de har turen att alls ha något jobb. Männen på bensinmackarna satt och glodde på tv i brist på arbete. Det var en viktig dag i Palestina och den övriga arabvärlden. I Libanon skedde utväxlingar av kistor, dvs kvarlevorna av döda fångar i israeliska fängelser sedan många år. Al Jazeera bevakade den offentliga ceremonin i direktsändning hela dagen. Genom förhandlingar med Israel har Hizbollah lyckats få ut dessa kroppar och äntligen kan familjer som har väntat i många år få begrava sina anhöriga. Några av kistorna sades innehålla oidentifierade palestinska kroppar. Stämningen var mycket högtidlig, men tryckt. Internationell Röda Korset-personal skulle nu öppna kistorna för att försöka verifiera identifieringen av kropparna. Jag påmindes om tv-scener från tsunamin i Thailand. Senare under dagen uppe i Askar Camp kom en man in och slog sig ner längst fram framför tv:n. Han såg mycket sammanbiten ut. Han hoppades att en av kistorna skulle innehålla hans brors kvarlevor så att deras mor äntligen kunde få frid och sluta undra vad som hade hänt hennes son…

Övergivna bebisar

”Min” taxichafför i Betlehem, Aboud, berättade för mig igår hur han dagen innan hade hittat en nyfödd bebis i en kartong gömd i skuggan vid sidan av en smal väg i Betlehems centrum.. Det var en liten pojke som låg och skrek för full hals. Aboud lyfte upp kartongen och körde barnet till det franska sjukhuset i Betlehem. Läkaren uppskattade att pojken var ca fem dagar gammal. Jag blev helt chockad av denna historia och Aboud förklarade att det inte alls är ovanligt, utan snarare händer regelbundet att ogifta mödrar i desperation gör sig av med sina nyfödda. En ogift moder blir aldrig accepterad i det palestinska samhället. Tidigare i år hittade han ett annat barn på en soptipp under en körning till Abu Dis. Han ansåg att pojken han hittade igår hade tur som i alla fall hade fått en kartong att ligga i! Hittebarnen tas till sjukhusen för en hälsoundersökning. De är ofta undernärda och uttorkade. I Betlehem finns en katolsk nunna som kallas för Betlehems Moder Teresa. Hon har vigt sitt liv åt dessa barn. Just nu har hon 55 oönskade bebisar som hon sköter om. De får stanna på klostret tills de blir 7 år då de placeras ut på olika barnhem/internatskolor. Detta finansieras genom privata gåvor från kyrkan. Tidigare adopterades palestinska barn bort till utlandet, men numera är detta olagligt i Palestina pga den muslimska lagen. Betlehems Moder Teresa kan dock göra vissa undantag ifrån detta om barnet bär ett kors om halsen när det hittas. Då har modern visat att det är ett barn till en kristen familj som tillåter adoption. Jag blev alldeles tagen av vad Aboud berättade och hoppas kunna besöka denna fantastiska nunna innan jag åker hem. Det känns så orättvist att barnen inte adopteras bort då det är så långa väntetider på adoptioner i t ex Sverige. Jag vet barnlösa par som skulle göra vad som helst för att få ta hand om ett av dessa hittebarn…