Det är många bröllop här i Jerusalem under sommaren. Man ser flera bröllopsföljen varenda dag och på kvällarna smälls festliga fyrverkerier på den mörka himlen. Idag på eftermiddagen när jag låg vid poolen på Mount Zion hörde jag något smälla. Min första tanke var att det var smällare, som jag blivit van vid att höra, men ljudet var annorlunda. Det lät mer som en salva pistolskott. Strax därefter tog det hus i helvete. Inom bara några sekunder var vägarna fulla av tjutande ambulanssiréner, polisbilar, galopperande poliser till häst och helikoptrar cirklandes ovanför våra huvuden. Man har en vidunderlig utsikt från Mount Zion och vi ställde oss alla längs kanten uppepå muren och spanade nedåt stan. Jag fick lite dödsångest när vi fortfarande inte visste vad som hade hänt, men insåg att det måste vara riktigt allvarligt med tanke på den omedelbara uppslutningen av utryckningsfordon. Jag såg skräcken i israelernas ögon. Märkta av tidigare erfarenheter. Folk letade i panik fram sina mobiler och började ringa sina familjer och vänner. Vi fick snart reda på att myllret vi kunde skymta en bit bortanför Jaffaporten var ett nytt bulldozerattentat i Västra Jerusalem. En 22-årig palestinier från Umm Tuba i Östra Jerusalem var det som denna gång rammat sin bulldozer in i bilar och gående på King David street. 19 skadade. Chaffören själv var den enda som dog. Han sköts till döds med ett tiotal skott. Det var ljudet från dem som jag hade reagerat på. Skotten lät inte som fyrverkerierna jag vant mig vid att höra.

Långt senare på dagen stoppade man fortfarande varje bil i improviserade vägspärrar och helikoptrarna cirklade fortfarande över Östra Jerusalem. Kanske sökte man efter en medhjälpare. På flera ställen i stan har man kunnat se massarresteringar med tillfångatagna palestinier i plasthandklovar.

Jessica Lindberg