Jerusalem, 2009-12-08

French Hill är en av de första israeliska bosättningarna i östra Jerusalem och etablerades i januari 1968. Det är en av de många stora bosättningar som tagit över och bildar två ringar runt staden, en inre cirkel och en yttre som når långt in på Västbanken och helt isolerar det palestinska östra Jerusalem.

Jag bor i French Hill där det fortfarande finns tre små gator med ett 20-tal palestinska hus. I morse då jag vakande vid fem-tiden hörde jag folk som pratade på gatan. Detta är ovanligt, oftast blir det inte livligt här för än runt sju. Jag tittade ut strax innan jag skulle gå till jobbet och såg att polisen var här och fotograferade alla bilarna. Jag gick genast ner för att fråga vad som stod på.

Foto: Yvonne Fredriksson.

Någon eller några, det måste vara bosättare hade under natten stuckit hål på däcken på alla de 17 bilar som stod parkerade på gatan eller i de öppna garage som tillhör husen. De hade också satt flygblad på bilarnas fönster där det stod skrivet på hebreiska att folk ska vara försiktiga. De hade också skrivit på muren till ett av husen, ”det är farligt här, byggande av bosättningar är inte tillåtet”.

Foto: Yvonne Fredriksson.

Polisen tog kort och tog med sig flygbladen från rutorna innan jag hann ta foton. Jag frågade mina grannar om vem som kommer att betala förstörelsen och om de tror att förövarna kommer att hittas och dömas för det de gjort. De rykte på axlarna och sade att antagligen kommer de själva få betala de nya däcken och de trodde inte att polisen kommer att hitta och dra förövarna inför rätta.

Foto: Yvonne Fredriksson.

Bosättarna är väldigt aggressiva sedan en lång tid tillbaka och nu är de förbannade för att den israeliska regeringen ”fryst” byggandet av bosättning för ett tag framöver. Det som hände på min gata är en mindre incident men visar att bosättarna finns överallt. Det var en signal till de som bor här att de inte ska känna sig säkra, mer kan hända, ingen i östra Jerusalem ska veta när det är deras tur att bli drabbade.

Jag liksom mina grannar undrar givetvis om bosättarna ska komma tillbaka och vad de då tänker göra. I mars 2007 skrev jag om hur en av mina grannars hus blev rivet och ingen kunde göra något åt det. Jag kan bara tänka mig hur det känns för folk här på gatan som blivit bortkörda från Lifta, förlorat det mesta av sin mark och nu bara har tre små gator kvar i French Hill.

/Yvonne Fredriksson, PGS