…fördriver judiska styrkor de drygt 1000 invånarna i den palestinska byn Miska vid Medelhavets kust. Husen i byn rivs. Liknande fördrivningar utspelar sig på otaliga andra håll i Palestina.
Det var nu knappt en månad tills staten Israel skulle utropas.
Henrik Carlborg, vice ordf. PGS
DEBATT | Upprättelse
Publicerad: 14 april 2008, Svd
60 ÅR SEDAN MORDET Propaganda från extremister svartmålar Folke Bernadotte medan det officiella Sverige tiger. Regeringen borde bryta tystnaden och hedra FN-medlaren som mördades för 60 år sedan, skriver Bengt Westerberg och Stig Hadenius.
I kommentarerna till de så kallade fredssamtalen mellan Israel och arabstaterna i Annapolis i höstas förekom historiska tillbakablickar. Men de stannade i regel på 1960-talet. Inte ens i Sverige gick man tillbaka till 1948, vilket i hög grad hade varit berättigat. En svensk – Folke Bernadotte – fick nämligen då som den förste FN-medlaren i uppdrag att söka bilägga de pågående striderna mellan israeler och araber.
De problem han hade att lösa var i grunden de som stod på agendan också i Annapolis. Det handlade om Jerusalems ställning, flyktingfrågan och gränstvisterna.
Folke Bernadotte hade nått internationell ryktbarhet som chef för en av krigets största räddningsaktioner: de vita bussarna. Genom hans organisationsförmåga, oräddhet och diplomatiska talang kunde cirka 20000 norrmän och danskar, därav många judar, räddas från tyska koncentrationsläger.
Bernadottes insatser har kritiserats i olika massmedier men sammantaget kvarstår ändå bedömningen att det var den största räddningsaktion som har genomförts från svensk sida. De danskar och norrmän som räddades har aldrig upphört att visa tacksamhet. Så sent som i fjol invigdes i Malmö ett minnesmonument över Folke Bernadotte finansierat av norska politiska fångar som kom hem med de vita bussarna.
Uppdraget som FN-medlare i Mellanösternkonflikten fick Bernadotte våren 1948 av FN:s generalsekreterare norrmannen Trygve Lie. Han förklarade för pressen att han bara hade en procents chans att lyckas. Ändå kunde han få till stånd en tillfällig vapenvila, bland annat genom den skytteldiplomati som han var den förste att utöva.
Redan hans försök att medla var provocerande för vissa extremistiska israeler. De beslutade att stoppa hans mission genom att röja honom ur vägen. Den 17 september 1948 dödades han av sex skott då han färdades i en liten bilkolonn i Jerusalem. I den israeliska pressen hade Bernadotte beskrivits som ”en brittisk lakej” som gynnade araberna. Hans överläggningar med Himmler gjorde honom till nazist och en person som inte ville rädda judar.
Beskyllningarna mot Bernadotte har vederlagts genom seriös forskning men det märkliga är att propagandan från extremister mot honom har varit effektiv inte bara i Israel utan också i Sverige. Det har inte varit opportunt att tala om de terrorister som mördade Bernadotte då han var färdig att presentera en ny fredsplan för FN:s generalförsamling. Det har ansetts vara Israelfientligt.
Det är på tiden att det officiella Sverige på allvar bryter tystnaden kring Folke Bernadotte och hans unika insatser under och efter andra världskriget. Inget tillfälle skulle vara bättre än den 17 september i år, 60-årsdagen efter hans död. Det räcker inte med några vackra ord utan regeringen bör på ett mer påtagligt sätt hedra minnet av honom och hans insatser. Det finns tid att utreda vad som kan göras. De som har propagerat mot Bernadotte eller velat dra en tystnadens slöja över hans insatser skall inte avgå med segern.
Stig Hadenius är professor em. Han gav förra året ut boken ”Vem var Folke Bernadotte?”.
Bengt Westerberg är ordförande i svenska Röda korset.
Stig Hadenius
Bengt Westerberg
Israel fortsätter blockaden mot Gaza som slår mot alla sektorer i samhället.
Idag kunde 50% av de anställda som arbetar på den av PGS stödda organisationen Gaza Community Mental Health Program inte ta sig till sitt arbete på kliniken.
Små fabriker med 2-4 anställda får inte in material vilket gör att de inte kan producera något, fiskare kan inte laga sina nät och inte heller gå ut och fiska då det inte har bensin, bönderna kan inte vattna sina fält, all export av deras jordgubbar och blommor stoppas också.
Det finns nästan inga bilar på gatorna och många använder nu gastuber i sina bilar, men det kan också komma att stoppas för enligt Gazaborna hotar nu Israel med att lägga något i tuberna så att gasen inte går att använda till bilar.
Jag skulle kunna fortsätta min uppräkning hur långt som helst…
Yvonne Fredriksson, PGS representant i Jerusalem
…inträffar massakern i den palestinska byn Khirbet Nasir El-din i norra Palestina. Ett antal judiska terrorister kommer in till byn utklädda till arabiska motståndskämpar. När byborna kommer ut för att hälsa dem välkomna, öppnar terroristerna eld. Av ca. hundra bybor överlever endast ca. en tredjedel. Byn jämnas med marken (se The Palestinian Nakba 1948, The Register of Depopulated Localities in Palestine, av S.H. Abu-Sitta). Det var nu en månad kvar tills Israel skulle utropas. Det började bli bråttom att rensa ut den oönskade palestinska befolkningen.
Henrik Carlborg
Vice ordf. PGS
Sixty Years of Dispossession and Ethnic Cleansing
Boycott the ”Israel at 60” Celebrations!
How can you celebrate? The establishment of the State of Israel sixty years ago was a settler colonial project that systematically and violently uprooted more than 750 thousand Palestinian Arabs from their lands and homes. Sixty years ago, Zionist militias and gangs ransacked Palestinian properties and destroyed hundreds of Palestinian villages. How can people of conscience celebrate this catastrophe?
At 60 is a state that continues to deny Palestinian refugees their UN-sanctioned right to return to their homes and receive compensation, simply because they are “non-Jews.” It still illegally occupies Palestinian and other Arab lands, in violation of numerous UN resolutions. It persists in its blatant denial of fundamental Palestinian human rights, in contravention of international humanitarian law and human rights conventions. It still subjects its own Palestinian citizens to a system of institutionalized discrimination, strongly reminiscent of the defunct apartheid regime in South Africa. And Israel gets away with all this, thanks to the unprecedented immunity granted to it by the unlimited and munificent US and European economic, diplomatic, political, and academic support.
In view of this multi-faceted oppression that is the reality of Israel today, we regard any Arab or international participation, whether individual or institutional, in any activity that contributes, either directly or indirectly, to the “celebrations” of Israel’s establishment, as collusion in the perpetuation of the dispossession and uprooting of refugees, the prolongation of the occupation, and the deepening of Israeli apartheid. Inviting Israel as a “guest of honor” to the Turin and Paris book fairs, for example, is not only a deliberate betrayal of basic principles of human rights, including those enshrined in the laws of the European Union itself, but is also a deliberate attempt to cover up Israel’s crimes against the Arab people, especially its successive war crimes in Lebanon and Palestine, and its acts of slow genocide against a million and a half Palestinians in the besieged and collectively punished Gaza Strip. In short, celebrating “Israel at 60” is tantamount to dancing on Palestinian graves.
We urge international civil society in all its components, particularly institutions and individuals working in the arts, academia, sport, trade unions, and communities of faith to boycott the “Israel at 60” celebrations wherever they are held in the world. These celebrations, by definition, insult our history, violate our rights, and deepen our oppression. They also render the path to justice, freedom, equality, and sustainable peace based on international law longer than ever before.
Palestinagrupperna i Sverige 