Jag har bloggat om checkpointen tidigare, men det finns en sak som jag då inte nämnde och som förtjänar ett eget kapitel. Det finns nämligen en pedagogisk skylt som man ser när man närmar sig checkpointen från Jerusalem. Skylten syftar uppenbarligen till att förklara för palestinierna varför Muren och alla checkpoints finns och den ser ut som följer:

I vänstra delen av skylten finns ett träd. På trädets rot står det ”säkerhet”och på dess stam står det ”stabilitet”. På detta säkerhetens och stabilitetens träd växer sedan blomstrande grenar på vilka det står ”tillväxt”, ”utbildning”, ”välstånd” och ”investeringar”. Till höger om trädet står det ”vårt gemensamma hopp”. All text är på arabiska och adressaten är uppenbarligen palestinierna.

Budskapet är klart: Om bara palestinierna bara avstår från alla sina rättigheter och accepterar Israels överhöghet, så kommer de att få åtnjuta alla tänkbara materiella välsignelser.

Det finns ingen antydan om att skylten skulle vara ett utslag av ironi eller svart humor. Någon har på fullt allvar suttit och tänkt ut hur skylten skall se ut, designat ett träd och fixat rätt text och typsnitt. Denne någon har sedan fått betalt för sitt utmärkta arbete av sina uppdragsgivare, som inte heller verkar ha någon distans till vad de håller på med. Skyltens upphovsmän är antagligen mäkta stolta över sin pedagogiska gärning.

Som ovan nämnts skulle trädets rot bestå av ”säkerhet”. Någon förbipasserande palestinier gjorde dock ett tillägg vid trädets rot och skrev dit ”frihet”. Tanken bakom är helt klar. Visst behövs säkerhet, som därför inte hade strukits över. Men frihet är minst lika viktigt för stabiliteten, tillväxten, utbildningen, välståndet och investeringarna.

Tämligen omgånde tvättades ordet ”frihet” bort. Tanken bakom detta är likaledes klar. Palestinierna skall inte få någon frihet eller ens tänka på frihet. De förväntas finna sig i att leva i de bantustanliknande områden som israelerna kan tänka sig att lämna kvar och som inte annekteras för staten Israels expansion. Geografiskt åtskilda, osammanhängande områden på en bråkdel av Palestinas yta – i praktiken gigantiska utomhusfängelser. Men, och det måste betonas, med ett hyfsat välstånd om palestinierna bara går med på att avstå från sina rättigheter.

För ett antal år sedan studerade jag tyska på Stockholms universitet och en av mina favoritförfattare då var Franz Kafka. Jag läste hans tre romaner och ett stort antal noveller. Jag vill minnas att jag då tyckte att jag förstod Kafka. Jag inser nu att jag inte begrep någonting alls då.