Hamas valseger är också en väckarklocka för omvärlden.

Mahmoud Abbas ville skapa fred med förhandlingar. Några meningsfulla förhandlingar kom aldrig igång till följd av Israels och USA:s motstånd. Mahmoud Abbas marginaliserades, liksom hans företrädare Yassir Arafat och alla andra som intar en mer moderat hållning gentemot Israel. Omvärlden förhöll sig passiv.

Istället för förhandlingar har Israel fullföljt sin egen agenda. Israel har fortsatt att bygga bosättningar på Västbanken i strid med vägkartan för fred, och har även vägrat avveckla det fåtal bosättningar som vägkartan kräver skall avvecklas. Omvärlden förhåller sig passiv.

Israels murbygge långt inne på ockuperat område fortsätter, trots Internationella domstolens i Haag utlåtande av den 9 juli 2004. Muren, tillsammans med otaliga checkpoints, gör livet allt svårare för palestinierna och innebär också dagliga kränkningar och förnedringar. Omvärlden förhåller sig passiv.

Situationen på de ockuperade områdena har alltså blivit sämre under moderata palestinska ledare som hoppas kunna nå en lösning genom förhandlingar. Det var i och för sig bra att bosättningarna på Gaza-remsan avvecklades, men det var en ensidig åtgärd från Israels sida och inte något som de moderata palestinska krafterna kan ta på sig äran för.

Eftersom Fatahs förhandlingslinje föreföll ha misslyckats kapitalt var Fatah helt enkelt inte något alternativ för många i parlamentsvalet. Det är i det läget inte konstigt att Hamas har stärkts. Detta har USA försökt parera genom ekonomiskt stöd till ”demokratiska kandidater” – något som givetvis ytterligare underminerat Fatah, som därmed knappast framstått som mindre korrupt och opålitligt.

Hamas framfart hade kunnat undvikas genom en mer engagerad omvärld. Det som behövs är ett stopp för Israels övergrepp, inte kampanjbidrag till vissa palestinska kandidater. Det som behövs är att palestiniernas rättigheter tillgodoses, inte att omvärlden försöker intervenera i palestiniernas politiska liv med pengar, hot och lockelser.