Israel förnekar sig aldrig – varför olika regler för israler och palestinier?

abu_diis_blogg_1175859093.jpg

De palestinska politiska partierna har idag, trots att de befinner sig under israelisk ockupation, bildat en samlingsregering och det är dags för Sverige att följa Norges, Italiens och andra länders exempel genom att erkänna och ge den sitt stöd – trots starkt israeliskt motstånd. 

Då jag idag följt nyheterna på TV reagerar jag starkt på hur en talesman för Israels regering uttalar sig. Det känns som om hon upprepar ett mantra som blir till sanning ju fler gånger hon upprepar det. ”Israel kommer inte att ha något som helst att göra med denna regering.” Men när har israelerna senast velat ha seriösa bilaterala samtal med representanter för det palestinska folket? Talesmannen menar att den nya palestinska samlingsregeringen uppmanar till våld och terror mot Israel och inte erkänner Israels rätt till existens. Men i de tal som hölls idag både av presidenten och premiärministern sades att de sträcker ut en hand, att de följer alla ingångna avtal som Israel ingått med PLO, vilket i sak innebär att man erkänner Israels rätt att existera. I talen tog de även upp palestiniernas rätt att göra motstånd mot ockupationsmakten vilket ju är helt i enlighet med Internationell lag. Det står i FNs stadgar att en befolkning har rätt att göra motstånd om de ockuperas. 

Talesmannen sade också att Israel upprepade gånger sagt sig vilja ha en tvåstatslösning, men precis som när andra israeliska företrädare får frågan, så kunde hon inte svara på vart var gränserna mellan Israel och den palestinska staten ska gå.   

Som jag ser det är det en klar och uttänkt israelisk politisk taktik att Israel inte vill ha några kontakter med det palestinska folkets representanter. På så sätt köper Israel sig tid för att fortsätta att etablera fakta på marken och för att kunna lägga under sig så mycket mark som möjligt genom utbyggnad av bosättningarna, muren och vägarna som inringar hela den palestinska befolkningen som idag bor i samhällen som är totalt kontrollerade av israeliska militären. Israel har aldrig definierat sina gränser så man undrar ju var de tänkt att deras gränser ska gå. Ska Israel ”ge” palestinierna en stat på de områdena som nu finns innanför muren och alla avspärrningar? En yta som är cirka 12 % av det historiska Palestina. Ämnar de ge tillbaka all den mark där över 400 000 bosättare bor och bosättningar ligger idag, ska de riva muren och lämna tillbaka all den mark som de konfiskerat i samband med bygget, ska de lämna östra Jerusalem etc. etc.  Är de beredda att överhuvudtaget diskutera frågan om alla flyktingars rätt att återvända? 

Palestinierna har upprepat om och om igen och det togs upp igen i president Abbas tal idag att den nya regeringen och PLO kommer att följa alla ingångna avtal och att palestinierna arbetar för att bilda en palestinsk stat utifrån 1967 års gränser. Men trots detta fortsätter israeliska representanter att upprepa sitt mantra. Det är därför jag så ofta frågar mig varför olika regler gäller för israeler och palestinier. Varför har Israel rätt att hålla palestinska parlamentariker och 1 000 tals andra politiska fångar i fängelse? Varför har Israel rätt att genomföra avrättningar av palestinska politiska ledare? Varför kan Israel ha rätt att bygga en mur långt inne på Västbanken utan att FN och dess medlemsstater gör något? Varför har Israel rätt att innehålla palestinska skattepengar? Varför har Israel rätt att bryta mot FNs resolutioner, Genèvekonventionen och internationella lagar?

Ja, listan kan göras hur lång som helst och israeliska talesmän fortsätter att upprepa sitt mantra.  Israels politiker kanske tror att genom den politiska taktik de använder idag, ska de till sist lyckas bryta ner och kuva det palestinska folket till underkastelse att godta en fred som inte är en rättvis fred. Det är en helt fel taktik då det palestinska folket kommer att fortsätta sitt motstånd mot ockupationen tills en rättvis fred uppnåtts och en palestinsk stat med östra Jerusalem som dess huvudstad har upprättats.

Yvonne Fredriksson

Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.