Foto: Arne Malmgren
En dag besökte vi Yasser Arafats grav vid den palestinska administrationens högkvarter i Ramallah. Dar träffade vi palestiniern Mohammed Batrowi som bjöd in oss på kaffe i sitt hus som ligger granne med högkvarteret. Han berättade att han var 19 år gammal då han 1948 deporterades från sin hemby Ashdod. Han minns det som om det vore igår.
Han bodde fridfullt med sin mor, far och syskon i familjens hus med trädgard och studerade ekonomi i Gaza. Israelisk militär grep och fängslade honom tillsammans med andra unga palestinier. Hans familj och övriga invånare i Ashdod deporterades i bussar till Gaza där de fick bo i tältläger. Mohammed Batrowi kördes senare försedd med handfängsel i buss till Jerusalem som då tillhörde Transjordanien. Han fråntogs allt utom de kläder han hade på sig. Han hade således ingen identitetshandling som visade vem han var eller varifrån han kom. Av jordanska myndigheter fick han 20 piaster som räckte till en dags mat. Efter deportationen hade han ett mycket svårt liv med stor saknad av föräldrar, syskon och grannar. Han återsåg aldrig sin far som dog 1956. Tack vare sin ekonomiutbildning fick han jobb på en tidningsredaktion och därefter kämpade han hårt med både studier och olika jobb för att förbättra sin framtid.
Tidigt började han med politiska aktiviteter på vänsterflygeln och var mycket engagerad i kulturella aktiviteter. Pa grund av detta fängslades han flera gånger. Genom att ordna falska identitetshandlingar lyckades han ta sig till Gulfstaterna for att skaffa bättre jobb. Tillbaka i Jerusalem upptäcktes de falska handlingarna och han fängslades på nytt en kortare period. Några år därefter träffade han av en händelse en gammal lärare från Ashdod-tiden som inför de jordanska myndigheterna kunde intyga vem han var och varifrån han kom.
På så sätt fick han identitetshandlingar i sitt ratta namn. Senare gifte han sig och fick fyra barn som idag alla är välutbildade. Själv slutade han sitt aktiva arbetsliv som rådgivare till kulturministern i den palestinska administrationen. Fortfarande är Mohammed Batrowi flykting och har ännu inte fått återvända till sin hemby. Han vet dock att husgrunden står kvar. Mohammed Batrowi ar bara ETT fall av flera miljoner statslösa palestinska flyktingar som väntar på att få återvända.
Birgitta Elfström och Arne Malmgren