I senaste Palestina Nu publicerade vi en artikel av Nils Petter Hellström om den svenska Israellobbyn, läs den här. Svensk Israel-information har nu reagerat på artikeln här, och med anledning av det skriver Per Gahrton följande kommentar:

Häromåret väckte två amerikanska författare med judisk bakgrund (något som de själva påpekade) debatt genom en bok om den amerikanska Israellobbyn – John J Mearsheimer och Stephen M Walt: The Israel Lobby – and US Foreign policy. Med mängder av konkreta exempel visade de hur stora judiska och sionistiska amerikanska påtryckningsorganisationer utövar ett oproportionerligt stort inflytande över amerikansk Mellanösternpolitik. Det obehagligaste var alla de fall författarna, med omfattande dokumentation, kunde redogöra för där enskilda amerikanska politiker som uttalat politisk kritik mot Israels ockupationspolitik hade fått sina karriärer stoppade genom ingripande av Israellobbyn.

Svensk Israellobby – svagare än USAs
Någon Israellobby av liknande styrka och aggressivitet finns inte Sverige. Jag brukar ta mig själv som exempel. Jag var riksdagsledamot för folkpartiet i mitten av 1970-talet när en av Sveriges mest aktiva och kända Israelanhängare Per Ahlmark var partiledare. Jag hade då redan publicerat min bok Kampen om Palestina, som av Ahlmark stämplades som en ”förolämpning mot det judiska folket”. Men eftersom ingen annan tog hans angrepp på allvar var det heller ingen som gjorde något seriöst försök att stoppa min karriär i folkpartiet på grund av mitt stöd för det palestinska folkets rättigheter. I motsvarande situation i USA skulle jag varit politisk död i folkpartiet och aldrig kunnat bli invald i parlamentet.

Betyder detta att det inte alls finns organiserade påtryckare till Israels förmån, det vill säga en Israellobby, i Sverige? Jo, givetvis finns det det, liksom det finns lobby eller påtryckare till förmån för mängder med andra länder och företeelser, däribland, om man så vill, också en ”Palestinalobby”, till vilken Palestinagrupperna i Sverige (PGS) med stolthet räknar sig. Frågan är bara, hur ser den svenska Israellobbyn ut, vilka medverkar, hur arbetar den, vilket inflytande har den? Allt detta är legitima journalistiska frågor som dessvärre vanliga massmedier inte tycks våga ta i. Därför uppdrog PGS åt en frilansjournalist att försöka hitta svar på den sortens frågor. Vi publicerade resultatet i vår tidning Palestina Nu – vilken inte, som nu hävdas av Svensk Israel-information, är finansierad av statsbidrag utan av medlemsavgifter.

Att Svensk Israel-information på sin hemsida publicerar en kritisk reaktion mot vårt reportage är normalt. Vilken organisation är någonsin helt nöjd med hur den skildras av andra medier? Vad som förvånar är dock att Svensk Israel-informations reaktion ger intryck av att man tycks vilja förneka att man tillhör en Israellobby, som om man själv tycker det är lite skamligt att man ägnar sig åt organiserad påtryckningsverksamhet till förmån för en ockupations- och erövrarstat som dessutom i en färsk FN-rapport anklagats för allvarliga krigsbrott. Visserligen är det i en öppen demokrati lika tillåtet att stödja ockupationsmakten Israel som det är att stödja andra kontroversiella regimer, typ Kuba, Zimbabwe, Kina och Iran.

Varför inte stöd till israelisk fredsopposition?
Det finns dock en annan möjlighet för människor som av olika skäl känner sympati för länder och folk som regeras av odemokratiska eller på annat sätt suspekta regimer. Man kan stödja oppositionen! Så gör idag åtskilliga vänner till Kuba, Zimbabwe, Kina och Iran. Också i Israel finns en opposition. Senast den 2 januari höll den israeliska fredsoppositionen en stor demonstration i Tel Aviv där man uppmanade regeringen att bryta den dödsbringande blockaden av Gaza, att upphöra med de olagliga bosättningarna i Östra Jerusalem, att förhandla med Hamas, bland annat för att genom fångutväxling befria den israeliske krigsfången Gilad Shalit.

Det är en av de största gåtorna beträffande svenska organisationer som anser sig som Israel-vänner, varför de aldrig stödjer den israeliska fredsoppositionen, varför de tvärtom låtsas som om en sådan opposition inte existerar, varför de alltid stöder regimen – hur nationalchauvinistisk och extrem, ja rent rasistisk, den än blir.

Vi förvånas över att Svensk Israel-information föredrar israeliska regimer framför det israeliska folket och prioriterar israeliska förtryckare, ockupanter och krigsförbrytare framför den israeliska fredsrörelsen. Det gör Svensk Israel-information och övriga delar av den svenska Israel-lobbyn till ett apart inslag i floran av svenska solidaritetsrörelser, där praktiskt taget alla andra ställer sig solidariska med folket i respektive länder medan Israellobbyn agerar som den israeliska krigsmaskinens försvarsadvokat.

PGS stödjer Palestinas folk – inte regimer
PGS stödjer varken Fatah eller Hamas, varken Folkfronten eller Jihad. I våra uttalanden och skrifter finns ofta kritik mot inslag i de palestinska grupperingarnas agerande. I min senaste bok, Palestinas frihetskamp, har jag ägnat ett helt kapitel åt ”Palestinas kvinnor – under dubbelt förtryck”, där jag skildrar och stödjer den palestinska kvinnorörelsens kamp mot inte bara den israeliska ockupationen, utan också mot det förtryck de utsätts för av palestinska män. Likt FN och det internationella samfundet erkänner vi PLO som det palestinska folkets legala företrädare, men vårt stöd och allt vårt arbete riktas till det palestinska folket, inte några regimer eller organisationer.

Felaktigheter angående PGS finansiering
PGS skäms inte för att vi gör allt vi förmår för att främja palestiniernas rättigheter i alla tänkbara sammanhang, med alla lagliga och demokratiska metoder vi kan komma på. Vi gör detta med mycket begränsade finansiella resurser. De tvåsiffriga miljonbelopp som Svensk Israel-information påstår att vi får från staten för att bedriva opinionsarbete för Palestina är förstås en ren fantasiprodukt. Vi får miljonbelopp för att bedriva biståndsprojekt i Palestina under järnhårt kontrollerade former, på samma sätt som mängder av andra organisationer, till exempel Svenska Afghanistankommittén.

// Per Gahrton, ordförande i PGS