Världen är bra liten ibland

Hans har jag träffat vid tre fyra tillfällen då jag varit på besök hos min vännina eller på någon sommarfest  i Arild på Kullahalvön i Skåne. Hans bor året om i Arid som under vinterhalvåret har ca 300 invånare men som under sommartid går upp till 3 000. Han fiskar med egen båt precis som hans morfar gjorde och som nu även hans kusin Björn gör. Hans är även fiskeexpert och har jobbat i olika länder i Afrika på uppdrag av FN. Då vi träffats har jag berättat om att jag bor och arbetar i Jerusalem och jag har pratat om att han borde komma till Gaza för att titta på fiskarnas situation där. Han har tyckt det låtit intressant men sedan har det inte blivit något.I förra veckan var jag i Gaza med Anna Wester för att träffa PGS samarbetspartner GCMHP och även ha möte och prata med unga aktivister. När vi satt på hotellets veranda och drack juice och kaffe tyckte jag mig känna igen en person som satt vid ett bord längre bort men slog bort det, sade till mig själv att jag ser fel. Till sist gick jag fram till hans bord och sade ”ursäkta, du är väl svensk och kusin till Björn”? Ja, sade han och sken upp och sade, hej på dig, nu är jag här! FN organet FAO har sedan länge stött fiskarna i Gaza på olika sätt men aldrig haft någon fiskeexpert inblandad i sitt arbete. Men nu kände de att det var dags och tog kontakt med Hans och frågade om han ville göra ett konsultuppdrag för dem. Han kom till Gaza och har pratat med fiskare, varit med dem ute på fisketur och då sett de israeliska patrullbåtarna som ser till att båtarna inte går längre ut  än de  sjömil som Israel bestämt, skulle de göra det blir de beskjutna. Han har också tittat på fiskodlingar i Gaza men även i Jeriko på Västbanken. Imorgon åker han hem utan att ha sett  Jerusalem eller Betlehem. Både igår och idag skulle jag ha guidat honom i Gamla stan men det fick vara, igår var det möte till sent och ikväll ska han göra en PowerPoint-presentation som diskussionsunderlag för ett möte i morgon förmiddag med FAO innan färden går till flygplatsen för hemfärd via Köpenhamn.Vi hann i alla fall att träffas en liten stund nu ikväll så att hans kunde överlämna den fisk han köpt  till mig i Gaza. Det är en fisk som heter  Mullet på engelska och Mulle på svenska, det  är en saltvattenfisk som är vanlig i Medelhavet och ansågs under romartiden som en lyxfisk. Den förkommer även sällsynt i Sverige. Fisken jag fick är saltad och ska läggas i blöt innan man tillagar den, det ska bli spännande, men jag behöver nog få hjälp av någon kunnig palestinsk vän både med att tillaga och äta upp den.

Text och foto: Yvonne Fredriksson

Det här inlägget postades i Yvonne Fredriksson. Bokmärk permalänken.