I mitten av april 1948 var det endast en månad kvar tills det brittiska mandatet över Palestina skulle upphöra. Utan tvekan vållade situationen en hel del huvudbry i de arabiska grannstaterna. Våg efter våg av palestinska flyktingar hade vällt över gränsen, på flykt från de sionistiska styrkorna. Med sig hade de historier om massakrer och fördrivning. De sionistiska styrkorna var hänsynslösa, militärt överlägsna och drog sig inte för att anfalla mål utanför de områden som skulle ingå i en judisk stat enligt FN:s delningsplan. Pressen var stor på de arabiska ledarna att ingripa militärt för att undsätta palestinierna. Men så länge det brittiska mandatet gällde, åtminstone formellt, valde man att inte sätta in några reguljära arabiska styrkor.

Henrik Carlborg, ledamot av PGS förbundsstyrelse