Palestinagrupperna i Sverige

Efter en hel del strul med internet och skrivprogram blev det till sist jag som fick slå mig ner och skriva om Palestina marathon, det som var anledningen till vår resa. Vilken folkfest det blev! Det kändes som varenda palestinier kom och gick minst milen, eller åtminstone hejade på oss som kämpade runt. Överallt där man sprang, eller gick, för många gick bara för att vara med och visa sin solidaritet, spelades hög musik som hjälpte fram oss.

Palestine Marathon arrangerades fö femte året i rad och startades för att man ville uppmärksamma omvärlden på hur israels ockupation inskränker palestiniers rätt att röra sig fritt, en mänsklig rättighet enligt FNs konvention om de mänskliga rättigheterna. Delar av loppet går längs med Israels illegala mur, en av de tydligaste hindren för palestinsk rörelsefrihet. I år deltog fler löpare ifrån 47 länder och de var dessutom fler än någonsin tidigare, hela 6000. Jag kan ärligt säga att det här var det häftigaste jag gjort, inklusive att föda barn. Vi kommer definitivt tillbaka nästa år!

Hur det gick för oss? Alla klarade sina respektive distanser, 10, 21 och 42km. Tiderna behöver vi inte gå in på, men ett extra omnämnande till Theresia som sprang hela maratonet på under fyra timmar.

‘Everyone has the right to freedom of movement’
Article 13 of the UN Human Rights Charter

/Vid tangenterna; Maria, inte så värst vältränad men åtminstone en palestinasympatisör.

Resan mellan Bethlehem och Jerusalem, eller Al quds som den heter på arabiska, är lite drygt 1 mil, men att passera den illegala mur som omringar Bethlehem och Västbanken tar tid… Vanligtvis skulle resan ta max 30 minuter men på grund av checkpointen så tar resan oftast 1-3 timmar längre än vanligt. Vissa Palestinier får inte ens passera, trots att dom har med sig alla nödvändiga tillstånd och dokument. Det är just den osäkerheten som jag tycker varit mest påtaglig under mina vistelser på den ockuperade Västbanken, och värre är det såklart för palestinierna som bor här.

Att passera en checkpoints var en ny upplevelse för några av oss. I gångar av galler och taggtråd leds man fram till passkontroll och metalldetektorer. På andra sidan skottsäkra glas satt unga israeler i uniform. Noggrant och ofta långsamt kontrollerade dom palestinska id-kort, fingeravtryck och inresetillstånd till Jerusalem. Våra pass behövde vi inte ens visa ordentligt. Halvvägs genom bussresan så klev det på tre beväpnade soldater på bussen. Samtliga palestinska ID-kort och inresetillstånd till Jerusalem undersöktes en gång till. Inte heller nu behövde vi visa våra pass.

Väl i Jerusalem så smet vi in på studieförbundets bildas center. Värdarna Anna och Kenneth bjöd på kaffe och berättelser ifrån deras mångåriga engagemang för fred i Israel och Palestina. Ifrån centrets takterass är utsikten över gamla staden fantastisk och Kenneth pekade ut Jerusalems religösa platser.

Turista lite ville vi såklart hinna med! Efter fikat på bilda så gick vi således lös i Gamla Staden. Som om vi värmde upp för morgondagens maraton-tävling så tog vi oss mellan de heliga platserna i ilfart. Mest minnesvärt var kanske Jesu gravkyrka, Klagomuren och att få se Klippmoskén. Jerusalem är en otroligt vacker stad.

Det var fantastiskt att röra sig i vimlet av människor, religioner och kulturer. Men alla övervakningskameror och israeliska soldater vittnar om att det här också finns andra berättelser som vi borde försöka förstå. Vid Damaskusporten mötte vi en Palestinsk vän som som lovat att ta oss på en rundvandring i Gamla staden. Han visade oss en sida av Jerusalem som vi önskar att fler turister skulle få möjlighet att se. Efter bara några hundra meter in i gamla stadens smala gränder möts vi av den första illegala israeliska bosättningen, utmärkande mot sin omgivning med hjälp av israeliska flaggor. I just denna illegala bosättning bodde Ariel Sharon, Israels fd premiärminister.

Efter att tag möts vi som varit här förut av insikten att gatustånden där palestinier säljer souvenirer, sötsaker och mat verkar färre än förut. Vår guide för dagen berättar att Israeliska staten försvårar för Palestinska affärsverksamheter, genom att ge godtyckliga böter för diverse oegentligheter, som att någon gäst har rökt inne på restaurangen trots att restaurangen saknar tillstånd för det exempelvis. Värst är det för butikerna som bor grannar med bosättarbyggnaderna. En butiksägare berättade också hur de palestinska områdena i Jerusalem betalar samma mängd skatt som de israeliska, men att de inte får lika mycket tillbaka som de israeliska, mindre pengar till skolor osv.

I närheten av klagomuren bjuds vi upp till Nora, en av de palestinier som bosättarna och israeliska staten försöker vräka till förmån för israeliska bosättare. Tillsammans med sin familj så har hon fått kämpa sedan 1976 för att få bo kvar i sitt hem.
Likt en del andra palestinier vars hus bosättarna vill åt erbjöds hon först pengar för sin lägenhet.
-ingen människa säljer sitt hemland, svarade hon.

Sen dess verkar varje dag ha varit en kamp. De väcktes tidigt en morgon för två år sen när polisen oanmält försökte ta sig in genom ytterdörren för att vräka dom.
Noras familj är den enda palestinier som finns kvar i huset, de andra lägenheterna är redan tagna av bosättare. Nora berättar om rädslan hon känner över att dela trappuppgång med bosättarna. När någon knackar på hennes dörr så försäkrar hon sig om att det är någon hon känner innan hon vågar öppna. Ovanför hennes takterrass har bosättarna en lägenhet, och ibland kastar dom ner sopor och sten.

Förra året så borrade bosättarna ifrån lägenheten bredvid 6 stora hål in genom väggen till familjens barnkammare, och hade troligen lyckats ta sig in i lägenheten om dom inte blivit påkomna i tid.

Israel använder olika lagar för att beslagta palestinska hem. Samtidigt finns det en lag som fråntar palestinier rätten att kräva tillbaka ägodelar som dom förlorat, exempelvis ett palestinskt hus i Israel som förlorats vid fördrivningen 1948.

Nyligen gav högsta domstolen besked om att Nora och hennes man får bo kvar, men endast i tio år. Eftersom högsta domstolen är sista instans så har de inte möjlighet att överklaga. Enligt domslutet så har inte parets fullvuxna barn rätt att sova över i lägenheten, trots att dom är uppvuxna där. Nora vet att bosättarna vakar över dom, och rapporterar till polisen ifall hennes barn sover där om nätterna. De vågar inte heller lämna lägenheten eftersom de befarar att bosättarna skulle passa på att ta sig in om bostaden står tom.

Överväldigade och berörda lämnade vi Noras hem. Det är ofattbart hur trakasserierna här får fortgå utan att omvärlden reagerar mer. Det är så tydligt att de syftar till att trötta ut Palestinier tills att de lämnar sitt hem. Men trots att Nora troligtvis kommer att vräkas och tvingas flytta till Västbanken av ekonomiska skäl så utstrålar hon både styrka och glädje.

Imorgon ska vi delta i Palestina maraton. Tävlingens slogan har länge varit rätten till fri rörlighet, som rätten att ta sig till sitt arbete utan att behöva passera en checkpoint eller rätten att faktiskt våga lämna sitt hem utan att behöva vara rädd för att grannarna ska ta det i besittning. Kanske kan Noras berättelse och upplevelsen i checkpointen peppa oss att springa lite fortare imorgon, vi hoppas på det. Ikväll laddar vi upp, denna gången enbart med pasta!

Gamla staden i Jerusalem!

Nu är vi äntligen på plats! Efter en lång dag, med tidig uppstigning och gedigna säkerhetskontroller på flygplatsen i Tel Aviv, så har vi tagit oss till Bethlehem.
Här i Palestina ska vi, ett gäng nyblivna vänner, resa runt under en veckas tid. Schemat är redan ganska fullproppat, och vi har mycket att se fram emot. Resans höjdpunkt blir att springa(eller gå) Palestina maraton(42km,21km,10km)! Gruppen förbereder sig för fullt för denna kraftprövning, dock på lite olika sätt. Halva gruppen kolhydratladdar med pasta denna afton medan den andra halvan provsmakar den lokala ölen, Taybeh.

Trots att vi alla var lite trötta efter resan hit så har vi hunnit med att se en hel del av Bethlehem. Munjed och Ahmad, två ungdomar ifrån Bethlehem visade oss muren, flyktinglägret dom bor i, Banksys hotell samt Jesus födelsekyrka. Givetvis avnjöt vi resans första falafel till lunch. Imorgon väntar vårsolen på oss i Jerusalem.

Följ gärna vår resa här på bloggen, eller på Palestinagruppernas Facebook eller Instagram.

Nedan finner ni ett axplock av dagens bilder.

Av Aktionsgruppen på KTH för bojkott av Israel

Civil och militär tillämpning av teknologi
– hur EU finansierar militära företag i Israel genom Horizon 2020.

EUs forskningsfonder har varit mycket viktiga källor för finansiera israeliska akademiker, företag och statliga institutioner. Fastän Israel inte är medlem i EU har israeliska sökanden sedan 1995 kunnat få tillgång till EUs forskningsfonder på samma villkor som medlemsländerna. Detta har möjliggjorts genom associationsavtalet med Israel.

Under den senaste forskningscykeln 2007-13 (FP7) gick en betydande del av medlen till israeliska sökanden. I själva verket innefattade över 200 säkerhetsforskningsprojekt Israel, vilket innebar att en av fem hade en israelisk partner[1].

I det nuvarande programmet Horizon 2020 är 77 miljarder euro (ca 700 miljarder kr) tillgängligt för forskning 2013-20. Forskningsfinansieringen sägs vara strikt avsett för civila tillämpningar. Inga medel förmodas användas för militär tillämpning.

Många israeliska företag har redan fått finansiering ur Horizon 2020, inklusive israeliska militär företag som Elbit och Israel Aerospace Industries (IAI). Det finns redan 162 projekt i vilka israeliska partners deltar till en budget av ca 452 miljoner euro[2]. Då medlen har beviljats enbart för projekt med civil tillämpning är många av projekten av dubbel natur (dual-use), vilket reser frågor om finansiering även används för att stödja militära tillämpningar, eller kommer att gör det i framtiden.

Vad är dubbel natur?

Produkter av dubbel natur inkluderar mjukvara och teknologi, vilka kan användas för civila och militära ändamål. De är basala eller vidsträckta teknologiprodukter, som kan ha både civil och militär tillämpning. Som exempel: obemannade system (som drönare), robotics, nano-elektronik, informations-och kommunikationsteknologi (ICT), sensorer, 3D-tryck och biometri.

Är finansiering av dubbel natur tillåtet i Horizon 2020?

Horizon 2020 tillåter finansiering av produkter av dubbel natur så länge som forskningen är ”helt motiverad av och begränsad till civila tillämpningar”[3].

Finansieringsbegränsningarna är inte riktade mot aktörerna, inte heller på själva forskningsändamålet, men på tillämpningen av forskningen. Som exempel kan en aktör som ett militärt företag erhålla finansiering för ett projekt om t.ex. sprängmedel (”explosives”), så länge som forskningen strikt har en civil tillämpning (t.ex. sprängmedel som används för att bygga civila motorvägstunnlar).

Vad sker om finansieringen, avsiktligt eller oavsiktligt, används för militära tillämpningar?

Horizon 2020 varnar för missbruk av forskningen och rekommenderar förebyggande riktlinjer (som att tillsätta en oberoende etisk rådgivare eller ett etiskt råd) för att bevaka mot oavsiktliga konsekvenser av forskningen. Om riktlinjerna överträds kan mottagaren av forskningsmedel ha våldfört sig på skyldigheten i ”General agreement” (Horizon 2020), och kan då drabbas av att finansieringen begränsas eller upphör.

Vad innebär civil i motsatt till militär tillämpning?

Horizon 2020’s riktlinjer tycks inte ha en tydlig definition av ”civil” utöver att ordet betyder icke-militärt. ”Civila tillämpningar” tycks omfatta många säkerhetsrelaterade områden (som inhemsk polis, gränspatrullering, flygplatssäkerhet, cybersäkerhet etc.).

Militära företag omdefinierar sig själva i ökande grad bort från konventionella krig mot externa fiender till interna konflikter hos sina egna befolkningar. Det är vad Jeff Halper kallar ”krig mot folket”[4]. Även när produkter riktas mot yttre fiender uttrycker sig krigsaktiviteterna i ökande grad i former som terroristbekämpning (”counter-terrorism”), vilka använder sig av många av dessa säkerhetsteknologier.

Har Horizon 2020 använts för att stödja militära projekt?

Medan Horizon 2020’s riktlinjer bekänner sig till ett exklusivt fokus på civila tillämpningar, hjälper EU-kommissionen aktivt militära företag och institutioner att kringgå dem t.ex. genom att arbeta tillsammans med Europeiska försvarsbyrån (EDA) för att ”finna synergier” mellan Horizon 2020 och EDAs forskningsaktiviteter[5]. En guidebok som gavs ut av EU-kommissionen 2014, rekommenderar tillvägagångssätt militära företag kan utveckla för produkter och teknologier av dubbel natur. Guiden beskriver två sätt för detta[6].

Den ena är processer inom företaget genom vilka företaget självt ansöker om finansiering för civila tillämpningar. Efteråt kan företaget anpassa produkten för militär tillämpning[7]. Alternativt kan någon form av ”outsourcing” process användas (licensiering, joint-venture, spin-offs, starta upp samarbete eller samarbete mellan företag). Som exempel, ett litet företag kan initialt (starta upp) utveckla ett projekt med en civil tillämpning, och sedan ”lämna” marknaden genom sälja vidare till ett större militärt företag. Detta kan därefter ägna sig åt ”produktanpassning” och göra militärt bruk av teknologin. På detta sätt kan militära företag spara in på genom att istället låta små och medelstora företag utveckla teknologin (med hjälp av finansiering av Horizon 2020). Några militära företag har t.o.m. skapat venture-fonder för att hjälpa små starta-upp företag att utveckla produkter och teknologier, som det militära företaget senare kan använda sig av[8].

EU-kommissionens guidebok från 2014 anger olika sätt som regeringar kan hjälpa företag att använda sig av produkter och teknologier av dubbel natur för att dessa skall kunna diversifiera från en sfär (civil) till en annan (militär). Guiden föreslår att allmänna myndigheter kan lämna indirekt stöd genom: underrättelseinformationer (samla uppgifter om produkter och teknologier); teknologi- och kunskapsöverföring, outsourcing; spin-offs och joint venture; kontaktskapande (t.ex. ordna mässor som för samman företag och köpare); diversifiering (hjälpa företag att komma in på nya marknader); etablera företag av dubbel natur (hjälpa entreprenörer att omvandla sina idéer till kommersiella tillämpningar); framhäva lyckosam spjutspetsteknologi och nätverksaktiviteter; och sätta upp clusters för dubbel natur (föra samman företag i en geografisk region).

Dessutom ger guideboken en överblick av EUs olika finansieringsprogram som företag kan använda sig av, inklusive Horizon 2020. Den rekommenderar att för att få tillgång till Horizon 2020 skall sökanden ”begränsa sig själv till grundläggande teknologi som kan anpassas för försvarstillämpningar”[9].

Varför är missbruk av dubbel natur så besvärande?

Israel har legat i framkanten för utveckling av militära produkter och teknologier (som t.ex. drönare), som Israel använder och tester på ockuperade Västbanken och Gaza, liksom under dess återkommande krig på Gazaremsan[10]. Israels aktioner har upprepade gånger visats vara ett våldförande på internationell rätt och FNs resolutioner, som fördöms av större delen av det internationella samhället. Frågan blir, varför stöder Europeiska unionen Israel genom att ge Israel tillgång till EUs allmänna forskningsprogram, som bekostas av EUs skattebetalare?

Sammanfattningsvis hävdar EU inför allmänheten att EU inte finansierar projekt med militära tillämpningar genom sitt Horizon 2020 program. Men bakom scenen fortsätter EU att stödja militära tillämpningar, särskilt genom att uppmuntra företag att utveckla produkter och teknologier både för civila och militära tillämpningar (dubbel natur).

Aktionsgruppen på KTH för bojkott av Israel
www.psabi.nu

[1] Ben Hayes, ”How to subsidises Israel’s military-indistrial complex”. OpenDemocracy.net, March 6, 2013.

[2] Stop Wapenhandel, Combat proven: Nederlandse militaire relaties met Israel, June 2016, pg 31.

[3] Förklarande not till uttrycket ”exclusive focus on civil applications”.

[4] Jeff Halper ”War against the people – Israel, Palestinierna och global pacificering”. Pluto Press. 2015. Boken är en grundlig genomgång Israels militär-industriella komplex och Israels globala militära ambitioner.

[5] European Commission, EU Funding for Dual Use: Guide for Regions and SMEs ,pg 43.

[6] Ibid, pg 9.

[7] Shir Hever, som skrivit boken ”The political economy of Israel’s occupation – Repression beyond exploitation”, Pluto Press, 2010, tillägger att företag är ofta utbytbara – det vill säga att företag tenderar att använda samma infrastruktur (forskningslabb, kontorsutrymmen, personal etc.) för sina civila och militära projekt, så finansiering avsedda för civila projekt kan indirekt stödja militära projekt.

[8] European Commission, pg 18.

[9] Ibid, pg 48.

[10] Se Jeff Halpers bok.