Av Kerstin Dahlberg, styrelseledamot
Med lite pengar eller en annan markbit ska palestinier kompenseras för den mark som de själva äger, men som israeliska bosättare olagligt tagit i besittning. På så vis ska cirka 4 000 illegala bosättarhem göras lagliga och palestinier fås att acceptera markstölden. Sent igår kväll antog Knesset, det israeliska parlamentet, den lag (Regularization law) som är en exproprieringslag och som av en del kritiker i Israel till och med kallas ”stöldlagen”.
Lagen ger Israel rätt att retroaktivt expropriera privatägd palestinsk mark som nu upptas av bosättningar och utposter, bådadera olagliga enligt internationell rätt. Utposter, ett slags annex till bosättningar, har fram till nu varit olagliga även enligt israelisk lag. Nyligen utrymdes en av dem, Amona, under protester från bosättarna. Med den nya lagen blir utposterna lagliga – enligt israelisk lag – även om de inte får äganderätt till marken de bor på utan den går till den israeliska staten. Hela konstruktionen verkar underlig och har också ifrågasatts av vissa politiker och jurister i Israel. Men syftet är tydligt att tillåta fortsatt expansion av bosättningarna på Västbanken och ett första steg mot fullskalig annektering.
Foto: Palestinagrupperna i Sverige
”Idag har vi skrivit historia”, utropade vice försvarsministern Eli-Ben-Dahan, enligt tidningen Jerusalem Post. ”Israels regering accepterade sitt fulla ansvar för bosättningarna i Judeen och Samarien”. Det är så (den judiska) staten Israel omnämner den ockuperade Västbanken – med de bibliska namnen på området.
Men som sagt, konstruktionen är tveksam, och även högerpolitiker som tidigare ministern Dan Meridor, Likudpartiet, har ifrågasatt den. Tidningen Haaretz citerar hur han har betecknat den som ”ond och farlig” (evil and dangerous) då den strider mot demokratiska principer. Och – Israel är som bekant, mån om att se sig som Mellanösterns enda verkliga demokrati. Enligt Meridor har de arabiska/palestinska invånarna i Judéen och Samarien inte rösträtt till Knesset, som därmed inte har rätten att skapa en lag som rör deras mark.
Hur reagerar då världssamfundet på detta tilltag? Så nyss som den 23 december antog FNs säkerhetsråd resolution 2334 och slog tydligt fast, att bosättningarna är olagliga. Det har de i och för sig varit länge och det finns otaliga resolutioner och konventioner, som Israel nonchalerar eller flagrant bryter mot. En A4-sida räcker inte för att redovisa alla. Så varför skulle Israel bry sig om 2334? I synnerhet inte som USA nu bytt till en president, som Israel varmt välkomnat och uppenbart förväntar sig stöd av – större stöd än de fått av tidigare presidenter -och det har inte varit minimalt.
Sveriges regering fördömde för mindre än en vecka sedan Israels bosättningsexpansion och de 6000 nya bosättarhem som var Israels trotsiga svar på världssamfundet resolution. Kritik är bra mot internationell brottslighet likt den Israel ideligen gör sig skyldig till, men den räcker uppenbarligen inte.
Vi uppmanar Sveriges regering att verka för sanktioner mot Israel och att avbryta det svenska vapensamarbetet med Israel. Inom ramen för EU måste Sverige arbeta för att häva handelsavtalet som gynnar Israel samt stoppa utbetalning av skattemedel till det forskningssamarbete, Horizon 2020, som Israel drar nytta av. Att bryta mot internationell rätt måste få konsekvenser. Allt annat visar att den är meningslös, vilket är gravt allvarligt.